Vi har nu diskuterat i grupper om vad "Flicka" av Jamaica Kincaid är för en text och varför man ska läsa den. Vår uppgift är att skriva om våra tankar efter diskussionen.
Vad är det här för text?
Vi tyckte väldigt lika gällande vad texten handlar om. Det är en text som handlar om en mamma som förbereder (men samtidigt kritiserar) sin dotter på att bli kvinna.
Varför ska man läsa den?
En sak som jag inte tänkt på var att man också borde läsa novellen för att kritisera oss själva och våra normer. Jag tycker att det var lätt att kritisera mamman och hennes tankesätt, men egentligen har vi ju blivit uppfostrade likadant, kanske inte av våra mammor, men av samhället och våra normer. Vi bör därför också kritisera samhället och oss själva. Jag kom också att tänka på att om man blivit uppfostrad på ett sätt, t.ex. som dottern i novellen, och om man sedan flyttar och möter en ny kultur så måste man få väldigt mycket fördomar om de som bor där. Även de som bor i den nya kulturen och träffar den nyinflyttade måste få många fördomar. Om dottern exempelvis skulle flytta till Sverige, där kvinnor ofta visar mycket mer hud, skulle dottern antagligen få mycket fördomar om dem samtidigt som svenska män och kvinnor skulle få fördomar om henne. Om man då läser texten kan man upptäcka detta och lära sig att försöka att inte döma människor och att förstå varför man gör det.
fredag 7 december 2012
"Flicka"
Vi har läst "Flicka", en novell skriven av Jamaica Kincaid. Vår uppgift är att skriva om vad det är för en text och varför man ska läsa den.
Hela texten byggs upp av meningar som beskriver hur man "ska" uppföra sig som flicka, exempelvis "du är ingen pojke; plocka inte andras blommor - du kan få ohyra; kasta inte sten på koltrasten..." I början av texten står det att det handlar om en mamma som förbereder sin dotter på livet som kvinna.
Vissa meningar följs av en mening som huvudpersonen tänker, "sjung inte dina böner i söndagsskolan; du får inte tala med matroser ens om det bara gäller att visa dem vägen; ät inte frukt på gatan - då kommer flugorna att följa dig; men jag sjunger inte mina böner på söndagar överhuvud taget och aldrig i söndagsskolan". Det är i stort sett den ända gången man faktiskt får veta hur dottern reagerar.
I början av texten står det att en mamma förbereder sin dotter på det hårda livet som kvinna, med det känns också som att mamman försöker att döma dottern, som en uppläxning. Ett exempel är "känn alltid på brödet för att vara säker på att det är färskt; men om inte bagaren låter mig känna på brödet?; du menar att du trots allt verkligen kan komma att bli en kvinna som bagaren inte låter komma nära brödet?"
Varför ska man läsa den? Medan jag läste texten blev jag påmind om alla de "regler" vi har i dagens samhälle. Vi blir matade med reklam och krav på oss om hur man "ska" vara för att passa in eller inte sticka ut för mycket. Dessutom kan det som anses vara normalt under vissa omständigheter vara vara rätt för vissa och fel för andra. I novellen skrivs det om hur man inte ska uppföra sig för att bli en slampa, vilket den här mamman tycker är rätt. Om de bott någon annanstans och i en annan tid hade mamman kanske sagt andra saker. Texten gör att man reflekterar över hur man själv tycker att en flicka ska uppföra sig, hur man själv har blivit uppfostrad och framförallt om det är viktigt eller inte.
Hela texten byggs upp av meningar som beskriver hur man "ska" uppföra sig som flicka, exempelvis "du är ingen pojke; plocka inte andras blommor - du kan få ohyra; kasta inte sten på koltrasten..." I början av texten står det att det handlar om en mamma som förbereder sin dotter på livet som kvinna.
Vissa meningar följs av en mening som huvudpersonen tänker, "sjung inte dina böner i söndagsskolan; du får inte tala med matroser ens om det bara gäller att visa dem vägen; ät inte frukt på gatan - då kommer flugorna att följa dig; men jag sjunger inte mina böner på söndagar överhuvud taget och aldrig i söndagsskolan". Det är i stort sett den ända gången man faktiskt får veta hur dottern reagerar.
I början av texten står det att en mamma förbereder sin dotter på det hårda livet som kvinna, med det känns också som att mamman försöker att döma dottern, som en uppläxning. Ett exempel är "känn alltid på brödet för att vara säker på att det är färskt; men om inte bagaren låter mig känna på brödet?; du menar att du trots allt verkligen kan komma att bli en kvinna som bagaren inte låter komma nära brödet?"
Varför ska man läsa den? Medan jag läste texten blev jag påmind om alla de "regler" vi har i dagens samhälle. Vi blir matade med reklam och krav på oss om hur man "ska" vara för att passa in eller inte sticka ut för mycket. Dessutom kan det som anses vara normalt under vissa omständigheter vara vara rätt för vissa och fel för andra. I novellen skrivs det om hur man inte ska uppföra sig för att bli en slampa, vilket den här mamman tycker är rätt. Om de bott någon annanstans och i en annan tid hade mamman kanske sagt andra saker. Texten gör att man reflekterar över hur man själv tycker att en flicka ska uppföra sig, hur man själv har blivit uppfostrad och framförallt om det är viktigt eller inte.
söndag 18 november 2012
Mina tankar om "Ru"
Jag har läst 29 sidor i boken "Ru", skriven av Kim Thúy.
Det första som jag noterade medan jag läste de första 29 sidorna var hur korta kapitlen var. De är ofta inte längre än ungefär en halv sida, men innehållet är motsatsen till kort. På ett relativt enkelt språk (t.ex. "På nätterna sov vi så tätt packade mot varandra att vi aldrig frös trots att vi saknade filtar", s. 25) beskriver författaren vad hon själv har upplevt, alternativt inspiration, i samband med Vietnamkriget.
Romanen skulle väldigt lätt kunna vara tung att läsa med tanke på bokens handling, men eftersom författaren inte betonar själva händelserna, utan huvudpersonens tankar känns boken inte särskilt tung. Ett exempel på sida 28; "Läkaren som skulle undersöka mig sa inte ett ord. Han drog i resåren i mina byxor för att förvissa sig om mitt kön istället för att fråga mig. Boy or girl? De orden kunde jag ju också."
Däremot var jag ofta tvungen att läsa om vissa meningar och kapitel för att verkligen förstå innebörden av texten. Kapitlen hoppar nämligen i tiden då och då, och författaren använder sig ofta av metaforer som jag bara kan förstå efter att ha läst om dem, exempelvis "...trots min glesstickade bruna ylletröja som tillverkats av vietnamesiska kvinnor, var jag naken", s. 18.
Hittills tycker jag att boken är väldigt intressant. Den skiljer sig mycket från andra böcker jag läst, både sett på hur författaren skriver och handling. Jag tror att jag kommer behöva läsa den två gånger för att verkligen förstå den.
Det första som jag noterade medan jag läste de första 29 sidorna var hur korta kapitlen var. De är ofta inte längre än ungefär en halv sida, men innehållet är motsatsen till kort. På ett relativt enkelt språk (t.ex. "På nätterna sov vi så tätt packade mot varandra att vi aldrig frös trots att vi saknade filtar", s. 25) beskriver författaren vad hon själv har upplevt, alternativt inspiration, i samband med Vietnamkriget.
Romanen skulle väldigt lätt kunna vara tung att läsa med tanke på bokens handling, men eftersom författaren inte betonar själva händelserna, utan huvudpersonens tankar känns boken inte särskilt tung. Ett exempel på sida 28; "Läkaren som skulle undersöka mig sa inte ett ord. Han drog i resåren i mina byxor för att förvissa sig om mitt kön istället för att fråga mig. Boy or girl? De orden kunde jag ju också."
Däremot var jag ofta tvungen att läsa om vissa meningar och kapitel för att verkligen förstå innebörden av texten. Kapitlen hoppar nämligen i tiden då och då, och författaren använder sig ofta av metaforer som jag bara kan förstå efter att ha läst om dem, exempelvis "...trots min glesstickade bruna ylletröja som tillverkats av vietnamesiska kvinnor, var jag naken", s. 18.
Hittills tycker jag att boken är väldigt intressant. Den skiljer sig mycket från andra böcker jag läst, både sett på hur författaren skriver och handling. Jag tror att jag kommer behöva läsa den två gånger för att verkligen förstå den.
torsdag 15 november 2012
Vi har läst novellen "Gåtan"
"Vad är det här för en text och varför ska man läsa den"?
Texten är en novell som heter "Gåtan, skriven av Lindsey Collen år 1999. Novellen följer en 17-årig flicka med en väldigt strikt pappa som inte tillåter att hon får någon frihet. Mycket mer får man inte reda på, däremot kan man med hjälp av "ledtrådar" från texten lista ut mer, som t.ex. var novellen utspelar sig. Medan man läser texten dyker många frågetecken upp, vilket kanske är anledningen till att novellen heter just "Gåtan". När jag läste novellen upptäckte jag hur mycket man kan tolka av en händelse eller person genom att bara notera en del beskrivningar. Ett exempel: i novellen nämns ett franskt ord för en ung friare, vilket man kan tolka som att novellen utspelar sig i ett fransktalande land eller i en fransktalande familj. Huvudpersonen har mangofläckar på handen, vilket kanske betyder att hon befinner sig i ett varm klimat där mango kan växa. Med hjälp av de ledtrådarna kan man gissa att novellen utspelar sig i ett land med varmt klimat som varit kolonialiserat av Frankrike, exempelvis ett land i Afrika.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)