Ett exempel på en extern konflikt i Svinalängorna är konflikten mellan Leenas föräldrar. I bokens första kapitel verkar de vara irriterade på varandra, men en får inte läsa något om att de bråkar mycket. (Dock kan de ju bråka, bara att författaren valt att inte skriva om det eller att huvudpersonen, Leena, inte uppfattar det och att det därför inte skrivits).
Efter ca två femtedelar blir konflikten större. "Sedan bråkade mamma och pappa som de aldrig hade bråkat förut" (s. 101). Leenas pappa kallar mamman för hora och fitta, och mamman kastar ut pappan från lägenheten. Dock får han komma in igen senare. Bråken beror troligtvis på att båda föräldrarna har problem med alkohol, eller en blandning med alkoholproblem och irritation. Hittills har konflikten blivit mer och mer grov och jag tror att det är en trend som kommer att hålla i sig i boken. Detta tror jag eftersom att boken blivit mer och mer mörk och hemsk.
torsdag 30 maj 2013
onsdag 29 maj 2013
Svinalängorna av Susanna Alakoski - Blogginlägg 2: Karaktärer
Huvudpersonens Leenas pappa tycker jag är en intressant karaktär. Han är hittills inte en särskilt central karaktär, men jag tror att det kan ändras senare i boken. Dit jag läst i boken är han bara med på ett litet hörn då och då, men jag tror som sagt att det kommer ändras senare. Han nämns redan på första sida, då han säger "annars är det synd om kattmamman" när de väljer att spara en kattunge som de inte dödar i varje kull. I boken står ofta det han säger med finskt uttal, "pra" istället för "bra" och så vidare. Det tycker jag ökar trovärdigheten för karaktären, och ger mer känsla både för boken och för karaktären.
Efter cirkus 2/5 av boken märker man dock att han har problem med alkohol. Detta skildras indirekt. Dit jag läst i boken är det fortfarande indirekt då man endast på hans handlingar förstår att han har alkoholproblem, men på baksidan står:
"-Din pappa är periodarne Leena.
- Vad är periodare för något?
- Det är någon som dricker i flera veckor."
Jag tycker att han får mer och mer plats ju mer jag läser. I de första kapitlen sa han (eller så fick man inte reda på vad han sa) inte så mycket, men några kapitel senare blir han en mer och mer central figur.
Efter cirkus 2/5 av boken märker man dock att han har problem med alkohol. Detta skildras indirekt. Dit jag läst i boken är det fortfarande indirekt då man endast på hans handlingar förstår att han har alkoholproblem, men på baksidan står:
"-Din pappa är periodarne Leena.
- Vad är periodare för något?
- Det är någon som dricker i flera veckor."
Jag tycker att han får mer och mer plats ju mer jag läser. I de första kapitlen sa han (eller så fick man inte reda på vad han sa) inte så mycket, men några kapitel senare blir han en mer och mer central figur.
tisdag 21 maj 2013
Svinalängorna av Susanna Alakoski - Blogginlägg 1: Exposition
Jag har nu läst en 1/5 av Susanna Alakoskis Svinalängorna och ska skriva "exposition" som det så fint heter, eller, på lättare svenska, "början". Enjoy!
● Titeln är ett sätt att fånga läsare. Vad heter din bok? Är det en bra titel?
Boken heter Svinalängorna. Det är inget ord som jag tidigare har hört, därför blev jag intresserad av läsa den. Jag tycker att det är en bra titel, eftersom ordet "svinalängorna" får en att tänka till lite och skapar intresse. Vad jag vet heter ingen annan bok något liknande namn heller, vilket jag tycker är trevligt då det känns som att författaren varit väldigt kreativ.
● Sen är det också de första meningarna. Vad står det? Vilket intryck får du av
meningarna? Vad tror du boken kan komma att handla om när du läser? Får du några
föraningar?
I de första meningarna står det om att de dränker kattungar vilket gör mig ledsen att läsa. Det är också skrivet på ett väldigt avdramatiserande och ovärderande sätt (något som verkar återkommande genom hela boken), vilket jag både tycker är bra och dåligt. Det som gör det bra är att man inte känner sig så ledsen över det hemska man läser, vilket gör det lättare att läsa boken. Däremot kan vissa saker vara lite förbipasserande, just för att det är avdramatiserat. Att det är förbipasserande kan vara med meningen, eftersom att det är helt vardagliga händelser för bokens huvudperson, Leena.
● De första kapitlen är också viktiga. Här kan man få bakgrund till vad boken ska handla
om, en person kan förklara varför han eller hon väljer att berätta om detta.
Hittills har de första kapitlen handlat om Leena och hennes familj och grannar där de bor. Jag har hört att boken ska vara väldigt mörk och dyster men hittills märks det inte av så mycket, bortsätt från att det då och då står om hur de vuxna dricker. Som jag tidigare skrev är det skrivet avdramatiserat, därför blir jag inte så tagen av det som skrivs. Jag tror dock att boken kommer att bli mer och mer mörk. Jag tror detta för att jag läser mer och mer av huvudkaraktärens föräldrars dåliga sidor och hur deras barn tar skada av det.
● Titeln är ett sätt att fånga läsare. Vad heter din bok? Är det en bra titel?
Boken heter Svinalängorna. Det är inget ord som jag tidigare har hört, därför blev jag intresserad av läsa den. Jag tycker att det är en bra titel, eftersom ordet "svinalängorna" får en att tänka till lite och skapar intresse. Vad jag vet heter ingen annan bok något liknande namn heller, vilket jag tycker är trevligt då det känns som att författaren varit väldigt kreativ.
● Sen är det också de första meningarna. Vad står det? Vilket intryck får du av
meningarna? Vad tror du boken kan komma att handla om när du läser? Får du några
föraningar?
I de första meningarna står det om att de dränker kattungar vilket gör mig ledsen att läsa. Det är också skrivet på ett väldigt avdramatiserande och ovärderande sätt (något som verkar återkommande genom hela boken), vilket jag både tycker är bra och dåligt. Det som gör det bra är att man inte känner sig så ledsen över det hemska man läser, vilket gör det lättare att läsa boken. Däremot kan vissa saker vara lite förbipasserande, just för att det är avdramatiserat. Att det är förbipasserande kan vara med meningen, eftersom att det är helt vardagliga händelser för bokens huvudperson, Leena.
● De första kapitlen är också viktiga. Här kan man få bakgrund till vad boken ska handla
om, en person kan förklara varför han eller hon väljer att berätta om detta.
Hittills har de första kapitlen handlat om Leena och hennes familj och grannar där de bor. Jag har hört att boken ska vara väldigt mörk och dyster men hittills märks det inte av så mycket, bortsätt från att det då och då står om hur de vuxna dricker. Som jag tidigare skrev är det skrivet avdramatiserat, därför blir jag inte så tagen av det som skrivs. Jag tror dock att boken kommer att bli mer och mer mörk. Jag tror detta för att jag läser mer och mer av huvudkaraktärens föräldrars dåliga sidor och hur deras barn tar skada av det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)