"Hur gammal han än blev, så kunde Jan Andersson i Skrolycka aldrig tröttna på att berätta om den dagen, då den lilla flickan hans kom till världen". Så börjar Selma Lagerlöfs roman "Kejsarn av Portugallien", utgiven år 1914. Handlingen utspelar sig runt 1860-talet i Värmland och är en berättelse om torparen Jan som varken tycks ha älskat eller blivit älskad av någon, tills den dagen då hans dotter föds.
Handling
Efter de 60 första sidorna som jag läst känns det som att den första meningen är romanens hela handling; en far som älskar sin dotter mer än något annat, något som övriga karaktärer verkar reagera på. Dottern, Klara, ska till exempel besvara en fråga om vilken annan benämning Gud har. Hon svarar "Jan". Läraren kommenterar detta med "Det var väl far, som Klara Gulla ville säga (...) så sade hon Jan i stället, därför att hennes egen far heter Jan. Men vi få inte undra så mycket på den lilla flickan, ty jag vet knappt om det finnes något barn i skolan, som har en så god fader som hon" (s. 40). Om Jan istället varit mamma till Klara hade relationen kanske inte uppmärksammats lika mycket av varken Klara eller läraren, eftersom det kanske förväntades mer av mammor än av pappor i rollen som förälder. Jan är till exempel inte förväntad att närvara vid förlossningen, utan väntar utanför stugan när hans fru föder (s. 7). Det beskrivs som att "mor i Falla", som hjälpt till med förlossningen, "neg så vackert och bad, att han skulle komma in i stugan och se barnet" (s. 10). Som man hade han alltså antagligen inte en förväntan att vara en bra förälder, och blev därför positivt uppmärksammad över att han var en så bra pappa.
Kanske hade inte ens romanen skrivits om Jan istället varit mamman. Då hade Jan istället fyllt den rollen som mammor förväntas ha, och därför inte blivit uppmärksammad som en bra förälder. Därför hade romanen kanske inte känts nytänkande, underhållande och intressant, vilket den antagligen gjorde när den publicerades. Istället skriver bryter Lagerlöf mot könsroller som antagligen var vanliga när romanen skrevs inom Jans samhällsklass.
Tiden och miljön
Att dessa stereotypa motsatta könsrollerna fanns känns som sagt vanligt för den här tiden.
1903 startade Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR (ne.se) som var en efterföljare till Sveriges allmänna rösträttsförbund, SARF, som främst hade arbetat med mäns politiska rättigheter (ne.se). Det ansågs alltså finnas skillnader mellan könen då, så pass stora att kvinnor inte inkluderats lika mycket i rösträttsrörelsen. Därför känns könsrollerna som Jan och hans fru Kattrina har tidstypiska.
Det var nog också stor skillnad på människor beroende på samhällsklass. Det beskrivs att Jan jobbat som dräng och sedan får mark av sin husbonde, dit han flyttar med Kattrina som arbetat där som piga (s. 7). Jan och Kattrina tillhör alltså en annan samhällsklass än husbonden och deras liv förändrades mycket när husbonden erbjöd dem marken. I och med erbjudandet gifte de sig, byggde ett hus och fick ett barn. Att vara så pass beroende av sin "chef", och att ens liv kan genomgå en så pass stor förändring på grund av dennes makt känns även vanligt för denna tid. Det tyder på en obalans fanns mellan samhällsklasserna.
Konflikten
Hittills vet jag inte riktigt vad romanens konflikt är. Jag har märkt att Jan ibland kan verka nästan lite besatt av att få Klaras uppmärksamhet och att få hennes kärlek till honom bekräftad. Under Klaras skolexamen verkar han till exempel känna sig stött när hon inte tittar mot honom, trots att han valt plats med omsorg så att hon de ska kunna se varandra (s. 39). Jag kan tänka mig att hans behov av bekräftelse kan komma att bli ett större problem när Klara växer upp och behöver frigöra sig.
